Förbannad!
Källa: Testfakta, http://www.testfakta.se/Article.aspx?a=14354
Theos första kryp
Jag ligger efter
Langar in några filmer:
Ett öronbarn?
Som syns av filmen i förra inlägget mår han i alla fall bättre nu. Men han ska INTE dela leksaker med andra barn, och absolut inte umgås med barn som är sjuka. Det fick jag stränga order om av redan nämnda barnläkare. Och eftersom det finns risk för att pyret blir ett öronbarn, precis som sin mor och sin faster, så kommer han att vaccineras med Prevenar så fort han fyllt 7 månader. Håller verkligen tummarna för att det hjälper.
Theo leker
Viva Espania
Theo har flugit för första gången, och landat i Spanien. Här i Puerto Banus (Marbella, typ) mår han som en prins. En medeltemperatur på 26 grader gör att han inte behöver ha mer än en body på sig, så lyckan är gjord. Hans gudföräldrar och gudsyskon har också varit här nere och på sista tiden har Theo börjat uppskatta framför allt Rasmus (snart 4 år) allt mer. Sockertoppen Isabelle (min guddotter, som i dagarna blir 1 år) håller han sig dock skeptisk till än så länge.
1. En glad skit
2. Theos gudmor Klara och gudsyskon Bella
3. Puerto Banus i skymningen
4. Jag poserar lite
5. Jag och Theos gudfamiljpå catwalken i Puerto Banus
6. Fashionalbla Ocean Club där inträdet för en person går loss på 100 euro (!)
6. Snygg-Danne funderar på vad han ska äta till lunch
7. Jag och Klara vid Medelhavet
8. Daniel och Rasmus latjar
9. Theos föräldrar pussas
11. Theo och Bella kramas på balkongen
Lite bilder
1. I hytten på Destination Gotland-båten
2. På en filt utanför Tanto där vi kollade på Pridetåget med mina föräldrar
3. Theo gillar käk...
4. ...men han vill helst äta själv
Theo och hans fötter
Theo knallar omkring på beachen
Svajigt värre
Theo dansar och ler. Speciellt när han får stå själv, genom att hålla i sig i ett räcke eller liknande. Här på Strandcaféet och i soffan med pappa och farbror på Ljugarn, Gotland.
Den siste mohikanen
Theos hårsvall börjar sakta men säkert nötas bort. Det är bara mohikanen på hjässan som vägrar släppa taget. Så nu ser vår son ut som en liten punkare.
1. 
2. 
3. 
4. 
1. Theo är väldigt fachinerad av sand.
2. Pyret vill ju helst av allt stå nu för tiden. Här är det hans faster som bistår honom.
3. Jag vägde* och mätte pyret på BVC här på Gotland och fick stränga order att ha Theo på mage så fort ingen höll i honom. Detta dels för att han ska stärka sina nackmuskler, dels för att han har fått platt huvud (!). Hon meddelade att det trots allt ska vara mamma som bestämmer, men det är inte alltid så kul eftersom han protesterar så fort man lägger honom på mage. Nåja, vill man vara fin så får man lida pin.
* Vid 4 månader och 1 veckas ålder väger Theo respektabla 7,375 kg och är 68 cm lång.
4 månader. Och förkyld.
"Jaha, och jobbar du med då?"
"Jo jag är VD på Snorsug AB i Ängsåkra. Själv då?"
Även om produktnamnet inte är det trevligaste så funkar tingesten ändå hyfsat. Klart över förväntan. Och nej, det är inte jag som suger snoret ur hans näsa, det är ett vakuum som fixar den biten. Nån måtta får det vara.
Nåja, nog flummat om snorsugar. Förkylt är det alltså och hönsmamma som jag är kommer jag förmodligen att lyfta över honom i vår säng snart, för att kunna ha koll på att han kan andas. Är som jag säkert nämnt tidigare övernojig över att han ska få för sig att sluta upp med det. Att andas alltså. Ser fram emot hans halvårsdag så man kan släppa den nojan.
Theo i mysdress hos farfar. Och så en härlig bild på regnet, som vägrar släppa taget om södra Sverige. Imorgon ska jag köpa en brun-utan-sol-kräm. Eller två.
Flyg fula fluga flyg...
Filuring
Theo kan charma brallorna av vem som helst. Här på farfars arm och hos pappa.
Första gången vid havet
Det lilla charmtrollet vill helst bli buren i babybjörnen, vagnen är inte lika poppis. Eftersom man ändå bara behöver bulla upp bakom honom i liggvagnen, så att han kan se ut och hålla koll på läget, har vi börjat använda sittdelen nu.
